Sagan on Jeppis trilogin - prolog

Jag håller på att flytta. Och således bryter jag upp med det liv jag levt i 4 år. Som ni kanske från mina tidigare inlägg luskat ut, är jag en ganska känslig person som funderar över nästan allt och alla. Så när jag stod där bland flyttlådor, tidningspapper och tomma skåp, fick jag nog och begav mej ut på en promenad i den pyttelilla staden.

Då slog det mej att det är sista gången jag går denna rundan, som jag så många gånger gått det senaste året -ibland själv och ibland med min pojkvän -och min hjärna spelade liksom upp scener från de gångna åren - allt från min första kyss till galna promenader med min kompis hund.

När man kommer till slutet av en era i ens liv tänker man ofta tillbaka och påstår att "dessa år har varit de bästa i mitt liv". Det tänker jag säga nu, men med den skillnaden att jag inte bara påstår att de varit det, utan jag hävdar att så är fallet! Och när jag kom till den slutsatsen förstod jag att denna historia, denna era i mitt liv, är för bra för att låta gå förlorad. Så därför mina vänner, tänker jag nu ägna de 4 följande inläggen åt Sagan om Jeppis. Min minnen. Mina erfarenheter. Min historia.