Jag har en tendens att brodera ut alla mina känslor och upplevelser med en massa ord, för att ni ska förstå
precis hur jag menar. Nu tänker jag inte göra det. För att beskriva min vecka i Ylläs, Lappland, tänker jag använde endast
ett ord, som, ifall man tänker på dess innebörd, inte kan vara tydligare. Det har helt enkelt varit:
bra! (kursiveringen och tjockleken understryker endast betoningen av ordet)
Oftast när jag är på resor är jag ändå väldigt nöjd över att komma hem. "Borta bra, men hemma bäst" brukar vara mitt motto. En gång tidigare har det dock hänt att jag lämnat kvar halva mitt hjärta i resedestinationens mål. 50% av mitt hjärta finns alltså i London, England, så vill man vinna hela mitt hjärta hänvisar jag till att man letar där nånstans. (Om mina äventyr där kan du förresten läsa om
här)
Men nu lämnade jag ytterligare en del av mitt hjärta på toppen av berget, i solskenet och himlen. I den del av Finland, mitt land, som jag känner att är sann, äkta och så älskad. Den del av mitt land där man lever i flaggan -
vitt och
blått.
Snart har jag inget hjärta i kroppen kvar...då blir jag som Voldemort!
 |
| Tjohejj för is-rutschkana! |
 |
| The throne of Ice |
 |
| Säg mej - vilket annat land ser ut som sin flagga? |
 |
| Sommarsol i vinterland - beat it! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar