Om att inte förstå sig själv

För ett par dagar sedan skrev jag så nöjt om att jag påbörjat jobbet med min sång (som ni kan läsa om här.) Idag är glädjen över den inte alls lika stor....

Hittills när jag har gjort mina sånger, för ja, det finns flera, har jag klinkat ackord och lärt mig en melodi utantill. Nu ska jag skriva ner den melodin. Lätt kan man ju tycka - "det är ju jag som har konstruerat den" som Skalman så högmodigt skulle ha svarat. Men även om jag kan adaptera Skalmans ord, besitter jag inte hans hjärna...

På avstånd ser det kanske lättare ut.......

I vad som kändes som en evighet, men som jag nu uppskattar till ungefär en halv timme, satt jag vid pianot och försökte förgäves skriva ner min melodi. Med väldigt magra resultat! Tonerna hittar jag utan problem, men rytmerna, noternas värden, stämmer inte!! Jag skulle sitta där ännu och föröka stampa, sjunga, spela, klappa, skrika och bråka... Om jag inte gett upp. För det var just vad jag gjorde - jag gav upp! Hur kan man vara så dum att man inte förstås vad man själv menar..??

 Jag får svälja min stolthet och vänta på nån mer begåvad... Nån som förstår sig bättre på mej än jag!